En fond kan beskrivas som en portfölj med värdepapper som ägs av många investerare. Fonden kan innehålla såväl svenska som utländska aktier och/eller räntebärande värdepapper. Alla pengar som placeras i fonden fördelas automatiskt på alla de värdepapper fonden äger.
En fond innehåller ofta värdepapper för flera hundra miljoner kronor. Den som sätter pengar i en fond äger en liten del av fondens värde. Fondens tillgångar ägs helt och hållet av de andelsägare som satt in pengar i fonden. Om en fond innehåller aktier i t ex 70 olika börsföretag blir andelsägarna indirekt aktieägare i alla de 70 bolagen. Om tillgångarna i fonden ökar i värde stiger också värdet på varje andel. Andelarnas värde bestäms varje dag och beräknas genom att dela det aktuella marknadsvärdet på fondens alla tillgångar med det totala antalet andelar. Detta kallas nettoandelsvärde, (NAV). Om de tillgångar som fonden äger ökar i värde kommer också nettoandelsvärdet att öka. Om fonden får ränteinkomster och utdelningar läggs dessa till det totala fondvärdet och räknas automatiskt in i nettoandelsvärdet. Förvaltningsavgiften är redan avdragen i nettoandelsvärdet.
Fonder har olika Sorter :
1- Aktiefonder ; en fond som placerar minst 75% av fondförmögenheten i olika
börsnoterade aktier
2- Räntefonder: Räntefonder är ett samlingsbegrepp för fonder som placerar 100% i
räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar.
Det finns både korta och långa räntefonder.
3- Blandfonder: En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebär
and värdepapper
4- Fond - i - fond: alternativt fondandelsfond är en fond som innehåller andelar i minst
två andra fonder
5- Indexfonder: En indexfond är en aktie- eller räntefond vars mål är att utvecklas så
nära ett index som möjligt
En fond innehåller ofta värdepapper för flera hundra miljoner kronor. Den som sätter pengar i en fond äger en liten del av fondens värde. Fondens tillgångar ägs helt och hållet av de andelsägare som satt in pengar i fonden. Om en fond innehåller aktier i t ex 70 olika börsföretag blir andelsägarna indirekt aktieägare i alla de 70 bolagen. Om tillgångarna i fonden ökar i värde stiger också värdet på varje andel. Andelarnas värde bestäms varje dag och beräknas genom att dela det aktuella marknadsvärdet på fondens alla tillgångar med det totala antalet andelar. Detta kallas nettoandelsvärde, (NAV). Om de tillgångar som fonden äger ökar i värde kommer också nettoandelsvärdet att öka. Om fonden får ränteinkomster och utdelningar läggs dessa till det totala fondvärdet och räknas automatiskt in i nettoandelsvärdet. Förvaltningsavgiften är redan avdragen i nettoandelsvärdet.
Fonder har olika Sorter :
1- Aktiefonder ; en fond som placerar minst 75% av fondförmögenheten i olika
börsnoterade aktier
2- Räntefonder: Räntefonder är ett samlingsbegrepp för fonder som placerar 100% i
räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar.
Det finns både korta och långa räntefonder.
3- Blandfonder: En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebär
and värdepapper
4- Fond - i - fond: alternativt fondandelsfond är en fond som innehåller andelar i minst
två andra fonder
5- Indexfonder: En indexfond är en aktie- eller räntefond vars mål är att utvecklas så
nära ett index som möjligt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar